Svensk ordbok 2009, webbversion

brös`ta sig verb bröstade bröstat bröst·ar●visa tydliga tecken på stolthet komm.JFRcohyponymyvas de hade ingen an­ledning att brösta sig över sin in­sats○äv. mer konkretofta med partikel, särsk.fram göra sig stor och bred genom att ut­vidga bröstet etc.; ibl. i förbindelse med förflyttning han bröstade sig fram genom trängselnbrösta sig (över ngt), brösta sig (fram) (ngnstans)sedan 1700Subst.:vbid1-127148bröstande